mandypandyy

Kärlek är helt olika från person till person.
Kärlek är för mig en helt underbar känsla, speciellt om man får dela den med någon. Ingen i världen skulle överleva utan kärlek, även fast det låter helt orimligt. Men får man ingen kärlek och inte delar kärlek med någon eller får ge kärlek, hur roligt skulle livet vara då?
Jag skulle känna mig helt fast, deprimerad och inte alls vara lika glad.
Jag vet inte vad jag ska skriva mer, för kärlek är så olika från person till person, men jag tänkter ändå avsluta inlägget med två viktiga meningar:

Kärlek är inte att man vill somna med en viss person, det handlar om vem man vill vakna upp med.

Love is not finding a person you can live with, i'ts about finding a person you can't live without.

Vad ska man säga om det ämnet egentligen? Det som alla redan vet om riskerna för kol, sterilitet, hostan och allting annat? Varför börjar man röka egentligen? För att vara cool? För att vara som alla andra? För att man bara tycker om det?
Det finns många i samhället idag som inte ens tycker om att röka, men gör det iallafall pga grupptryck, eller för att man bara är van vid att så ska det vara.
Jag kan erkänna att jag sitter och röker nu i skrivande stund, kan inte minnas så mycket om livet innan jag rökte. Det låter sjukt, men första gången jag rökte var jag 6 år. Min låtsaspappa rökte då, och när jag och min kompis skulle hem till mig efter skolan så var det ingen hemma (trodde vi) så då såg vi en tändare och en massa fimpar, och tänkte då att vi skulle testa. Det hela slutade med att min låtsaspappa såg oss genom fönstret.
Jag rökte när jag gick i trean, för att testa mer. Snodde cigaretter av min låtsaspappa som jag delade med min kompis.

Jag började röka ordentligt när jag gick i sexan. Och så ser man så egentligen små personer röka idag också. Varför vet jag inte, för det kommer stunder då jag tänkter själv att varför röker jag? Varför började jag över huvud taget? Jag erkänner också att min mamma inte visste om att jag rökte fören jag gick i nian. Men när hon frågade så erkände jag, dock sa jag att jag skulle sluta, men blev det så? Nej.

Det jag vill komma fram till är att det är egentligen helt totalt onödigt att röka, men när man väl är fast så är det skit jobbigt och svårt att sluta (för vissa).
Så börja inte röka, har du inte börjat än så varför börja nu?

Idag har jag ätit två knäckebröd, två fullkornsmackor med keso och tomat på + lite yoghurt, och en såndär färdig låda som man köper (;

Haha intressant va?

För övrigt så ligger det en pudel vid mina fötter. Mysigt!

Min mamma heter Lotta och min pappa heter Johan.
Tyvär så bor dom inte tillsammans längre, utan har varit skilda så länge jag kan minnas, alltså ungefär när jag var 2-3 år eller ngt. Pappa bor i Stuvsta (en förort till sthlm) och mamma bor i Flen.
Jag bor hos mamma mest, eftersom det alltid har varit så. Om det vore så att dom inte bodde så långt ifrån varandra så hade jag varit varannan vecka hos pappa och varannan här.
Jag träffar inte min pappa så ofta nu för jag har så mycket nu med skolan och allting, plus min häst och massa annat så jag har liksom inte tid, även fast jag ibland kan få attacker då jag bara vill dit.
Mamma och jag står ganska nära varandra, vi har en mycket bättre relation nu än vad vi hade för några år sen. Så det är jätte skönt.

Men jag har inte tid att skriva mer just nu utan uppdaterar mer snart.

Jag har så mycket att skriva om honom, men det skulle inte bli rätt.
Det enda som skulle bli är smutskastning, vilket är ganska förståeligt. Och om ni tror att jag är bitter för att han gjorde slut eller något tror ni fel - jag gjorde slut.
Jag väljer att inte skriva något om honom, för det han gjorde är oförlåtligt.
Och nu när jag är i ett så pass bra förhållande vill jag inte riva upp all osäkerhet igen, det blir bara fel. Så därför så struntar jag i att skriva om honom över huvud taget, så får jag skriva om dag 03 imorgon istället.

Jag heter Amanda Therese Gustafsson, är född år -94. Jag fyller 17 den 3 Juni, så det är inte så himla långt kvar.
Jag har två bröder som heter Joakim och Samuel, och en syster som heter Melina.
Min storebror Joakim har precis fyllt arton, min lillebror Samuel fyller snart 13. Min lillasyster Melina fyller 8 i maj.
Samuel är handikappad, alltså rörelsehindrad. Han har en cp skada, som gör att han inte kan röra sig så som han själv vill, har lite svårare att prata och är även efterbliven.
Min lillasyster Melina har diabetes och är även glutenallergiker.
Min storebror har en sjukdom i sina leder, vilket gör att han blir jättelätt kall om händerna och kan få jätteont i handlederna. Hans blodtillförsel är inte riktigt som den ska vara så att säga.

Jag själv har inga sådana sjukdomar, bara problem med knäna ibland.

Jag har en pojkvän som heter Andreas som är 18 år, men som snart fyller 19. Jag och älskling har snart varit tillsammans i 14 månader, vilket är mitt längsta förhållande. Vi har haft perioder där vi bråkar hela tiden, men nu bråkar vi typ inte alls. Visst, ibland blir väl vi båda lite arga, men jag iallafall biter ihop och försöker låta det rinna av mig, men om det inte funkar så tar jag tag i det direkt och pratar om det istället. Ett sätt som funkar jättebra, iallafall för oss.


Jag har skilda föräldrar. Dom skildes när jag var ungefär 2-3 år, så jag kommer inte ihåg alls tiden då dom var gifta. Pappa valde att flytta ifrån mamma, han hade träffat en annan, Märit.
Pappa flyttade ihop med Märit direkt, vad jag kan minnas. Mamma bodde kvar själv ett tag, tills hon träffade min plastpappa Alex.

Pappa och Märit gifte sig, och skaffade ett barn - Samuel. Märit hade dock två barn sedan tidigare, som heter Adam och Amanda. Med tanke på då att Märit hade en dotter som är några år äldre än jag och också heter Amanda, blev jag alltid kallad Lill-Amanda där.
Pappa och Märit flyttade runt ett tag, Sörskogen till exempel. Kommer också svagt ihåg två andra ställen, men vet inte vad dom heter. Efter Sörskogen iallafall så flyttade vi till en Villa i Flemingsberg. Den villan bygdes på pappas och Märits begäran, så huset blev jättefint. Kommer ihåg hur mycket tid pappa och Jocke spenderade där på den tomten innan huset bygdes, för innan hade det legat en liten sommarstuga där som dom rev.
Iallafall så bodde vi där i några år, innan pappa och Märit skildes. Vet inte riktigt orsaken, men jag har fått höra en sak, som gör att jag är väldigt glad att dom skildes...
Jag vet inte varför, men på något sätt så gillade jag aldrig Märit. Visst, hon var jättesnäll ibland och sånt, men jag vet inte om det var för att jag hade sån respekt för henne att jag var lite rädd för henne. Men så var det några år sedan jag träffade henne sist, så jag kanske hade ändrat uppfattning om henne nu om jag träffade henne. Vem vet?
Nu bor pappa i Segeltorp, i ett radhus. Han har en ny flickvän som heter Helena. Verkligen jättesnäll är hon.
Samuel bor för övrigt varannan vecka hos Märit och varannan hos pappa. Ja - han är min halvbror.

Min mamma träffade Alex på en kryssning ungefär 1 år eller ngt efter skilsmässan med pappa. Vi bodde i Vallentuna. Dock på olika ställen. Dom jag kommer ihåg är Rosengårdsvägen och Jarlavägen.
Jag gick i Ormstaskolan där fram till ettan, då vi flyttade till flen. Dock har jag kvar kontakten med många av vännerna från den skolan. Det finns en speciell vän som jag har haft sedan jag gick på Hagadagiset. Hon heter Matilda. Jag och hon kan låta bli att höra av oss på ett år typ, men när man väl ringer eller hör av sig, eller träffas så känns det som om man träffades igår igen. Vi har helt olika liv eftersom hon bor kvar i Vallentuna och jag i Flen, men vi är ändå väldigt lika. Man har aldrig tråkigt när man träffar henne, och vi kommer nog vara vänner livet ut.
Iallafall så har jag bott i Flen nu ända sen jag gick i ettan. Samma hus också. Dock har vi byggt jättemycket på huset vi köpte här, så det känns inte som samma hus vi en gång flyttade in i.
Mamma och Alex är fortfarande gifta, och har en dotter tillsammans - Melina.

Jag har också en egen häst som heter Karizma. Jag har haft henne i snart två år. Jag fick henne nämligen förra sommaren, som en födelsedagspresent. Hon är verkligen världens bästa, det är sjukt hur mycket jag älskar henne. Dock så har jag inte ridit henne på ett tag nu eftersom jag inte vågat. Hon har en spricka i knät, och veterinären sa till oss att rida henne en halvtimme 5 gånger i veckan, men sist jag red henne så började hon halta på tillbakavägen, så då väljer jag att avstå från ridningen på henne tills veterinären kommer tillbaka och bedömer hennes knä. Då ska jag ta tag i ridningen på allvar.

Vi har även en hund som heter Devil, han är en liten svart toypudel. Världens sötaste verkligen, och busigaste. Vi fick hem honom i oktober, och han har varit ett riktigt bra tillskott i familjen. Han vet direkt när man är ledsen så då kommer han bara och lägger sig och gosar, och när man är glad och sprallig så springer han runt och vill leka.

Det finns fyra personer till som betyder väldigt mycket för mig, eller ja, sex egentligen, men en av dom är min pojkvän, och honom har jag ju skrivit om i ett annat inlägg så :)

Dom två första är min farmor och farfar.
Dom har alltid funnits för oss, oss alla. Dom är verkligen omtänksamma och allt annat än själviska. När jag var liten till exempel så kunde jag och farmor gå in i en butik och så sa alltid farmor först ''du får bara 2 tröjor och ett par byxor'' , och när vi kom ut hade jag fått typ 5 tröjor och tre par byxor... Hehe :) Och ävennu när vi träffas kan dom bara komma fram och ge mig och jocke en hundring var att göra vad vi vill med. Dom finns verkligen för en, och ställer alltid upp. Dom är verkligen världens bästa!

Den tredje är min mormor som är en riktig bullmormor. Hon har alltid nybakta bullar i princip, och kommer man till henne bara sådär, tar hon fram fika och frågar om man vill ha något. Som en rast när jag,Emma och Amanda inte hade något att göra så gick vi till henne och då dukade hon liksom direkt fram kaffe och bullar :) Och som en annan gång när jag och Simone hade varit i stallet och skulle gå över och hämta nyckel, så frågade hon oss direkt om vi var hungriga och ville ha mat... Och om hon bjöd på god mat liksom =) Hon finns också alltid där för en, och jag vet att jag alltid är välkommen hos henne.

Den fjärde och femte personen - min morfar och hans fru Cindi!
Dom är såna personer så att om man har något problem så kan man direkt komma och prata med dom, dom dömer aldrig och ger jättebra råd och tips. Jag har jättemycket respekt för båda dom. Jag tror att Cindi har skällt på mig och jocke en gång i hela vårat liv, och morfar har bara skällt på mig två gånger i hela mitt liv. Dom har en så stor betydelse i mitt liv, ingen kan någonsin ersätta dom .Dom är godhjärtade personer båda två rakt igenom. Jag har alltid älskat att vara hos dom, och över huvud taget träffa dom. Jag har så många minnen med dom, som när jag skulle börja sexan och var hos dom hela sommarlovet i USA, i två månader. Och när dom flyttade till Eskilstuna, hur ofta jag var där och hur mycket jag verkligen älskade det. Nu har dom tyvärr flyttat tillbaka till USA, och jag har inte träffat Cindi sen i somras och inte morfar sen i december... Morfar kommer snart, i februari igen. Men Cindi vet jag inte när jag träffar igen.. Men i vilket fall som helst så är dom också världens bästa, och jag älskar dom och mormor, och farmor och farfar av hela mitt hjärta!


Nu blev det lite mycket, men ändå nödvändig info =) Skriv gärna en kommentar om ni orkar läsa igenom allt..

Nu ska jag försöka hitta inspirationen igen till att blogga!
Jag som förut bloggade varje dag, ibland fler ggr om dagen osv borde inte ha några problem till att börja igen.
Så jag ska börja skriva om mig, i 30 dagar. Jag börjar nog med dag 01 redan direkt efter det här inlägget.
Jag borde egentligen plugga till ett prov imorgon, men som vanligt försöker jag skjuta upp allting. Men jag får läsa på lite redan efter jag skrivit färdigt.


Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Jag är trött. Jag vill sova.

Jag är trött på skolan, känns som om jag kämpar utan framgång.
Jag är ledsen.
Jag är orolig.
Jag orkar inte.

Ibland blir allting verkligen inte som man har tänkt sig. Och egentligen kan man väl inte förvänta sig det heller. Menmen..

Var fest hemma hos Emma Wennberg igår, träffade massa trevligt folk. Såna som man inte träffat på länge, och såna man saknar franför allt, som till exempel Emma J. Spelar ingen roll hur länge sen de va man träffa henne, man blir ändå alltid lika glad.

Finns så mycket att säga men som jag inte orkar skriva nu. Vet att min blogg blir tråkig, men jag känner ändå inget tvång att bli storbloggare, så lika bra att köra allt i min egen takt.

Nu ska jag snart gå och lägga mig, och hoppas på en roligare dag imorgon, eller roligare och roligare, den här dagen har varit bra, men får fram massa känslor på kvällarna, såna som jag inte vill ha och det suger..  Menmen, vad ska man göra?

Glad bara att jag alltid har min älskling med mig, i vått och torrt <3

Har idag varit med Amanda, Simone och Madeleine hemma hos madeleine. Vi har kollat tv, ätit, spelat, bakat, lekt i snön, druckit te, pratat osv.. Skit kul!

Skriver mer imorgon eftersom det är så sent nu =)
Lägger också ut bilder när jag får tag på dom...


Puss så länge :)

Man kan väl lugnt säga att jag inte är den bästa bloggerskan, eller iaf inte varit det på länge.
Nu är det däremot nytt år, jag har nytt rum, ny energi, mer positivitet, allting liksom. Nytt,nytt,nytt.
Dock har jag kvar samma pojkvän som innan, men det är det ju inget fel med! Och honom kommer jag dessutom aldrig att göra mig av med. Han är mitt hjärta, min själ och min anledning att gå upp varje morgon. Han, Devil och Karizma.

Iallafall tänkte jag börja blogga mer nu, smått. Åtminstonde ett inlägg om dagen ska jag försöka med. Ska tänka positivt och inte pressa mig för hårt, fast det snart kommer hända något som kommer förändra det enda liv jag känner till totalt.
Sen dessutom så har jag rätt mycket med skolan också. Och alla som går NV kan ju faktiskt intyga det dem också.

Men iallafall, med tanke på att allting känns nytt med bloggen ska jag göra en ganska stor presentation om mig själv, och lägga ut det i form av frågor och svar. Iallafall vissa saker.

 
Varför började du blogga?
Jag började blogga för att jag hade tråkigt just en dag, så jag ville ha det lite mer som en fritid och hobby, plus ett sätt att skriva av mig lite. Jag har alltid gillat att skriva, men är inte så hype på att skriva det i en dagbok till exempel. Självklart så har jag en egen personlig dagbok som endast jag får kolla i, som jag har skrivit i sedan sexan, där jag skriver mer personliga saker om vad som händer i mitt liv, och såna saker jag inte vill ska finnas på internet.


Varför valde du just NV?
För jag kände att jag ville ha en bred utbildning, och inte sikta in mig på något specifikt eftersom jag inte vet vad jag vill bli när jag blir äldre. Jag valde NV för en enda person, och det var för mig själv. Ingen i min dåvarande klass skulle söka till NV, så när jag gjorde mitt val så tänkte jag enbart på mig själv. Dock nu i efterhand känns det ändå som om jag har den bästa klassen. Även om vi tyngs ner med massor av skolarbete har vi en sån bra atmosfär i våran klass. Ingen behöver känna sig utanför och mobbad, och alla kan prata med alla.

Beskriv din personlighet
Jag skulle nog beskriva mig själv som en social tjej med mycket humor, men som kan vara blyg i början när man träffar nya personer. Dock är jag inte blyg för att vara mig själv med mina kompisar, absolut inte. Häromdagen kom jag ut till min pojkvän, min bror och wiccan och ställde frågan ''tycker ni fittor är fula?'' bara sådär. Så jag har inte svårt för att vara mig själv... hahhaha

Vilka är dina bästa vänner?
Just nu skulle jag nog säga Hanna (för hon finns alltid där för mig, samma jag för henne) Simone, Madeleine och Amanda. Alla tre helt olika, men ändå så jävla bäst.

Hur träffades du och din pojkvän?
Vi träffades på en fest som Hanna hade släpat mig till, (dock efter ngra drinkar..) och så hade han följt med en av sina kompisar till samma fest. Han hade också druckit innan.. Så har vi varit bekanta i flera år innan också. Småpratat ibland, eftersom han är min brors kompis. Så vi började prata där, och det ena ledde till det andra, så vi började hångla/kyssas, sen följde han med mig hem och sov hos mig. (Vi hade dock inte sex). Dagen efter så skickade jag ut honom klockan nio på morgonen för jag var rädd att mina föräldrar skulle komma hem. Några timmar efter så fick jag ett sms från ett nummer jag inte hade. Och så var det han. Han visste att jag hade pojkvän då och ville kolla att allt var okej osv, och sen började vi smsa om annat också, så till slut började vi umgås, och blev tillsammans. Nu har vi varit tillsammans i 13 månader och jag ångrar absolut ingenting som hände på den där festen eller någonting. Han är min klippa och mitt allt.














Lite om mig. Kommentera om ni vill veta mer =)