mandypandyy

Jag heter Amanda Therese Gustafsson, är född år -94. Jag fyller 17 den 3 Juni, så det är inte så himla långt kvar.
Jag har två bröder som heter Joakim och Samuel, och en syster som heter Melina.
Min storebror Joakim har precis fyllt arton, min lillebror Samuel fyller snart 13. Min lillasyster Melina fyller 8 i maj.
Samuel är handikappad, alltså rörelsehindrad. Han har en cp skada, som gör att han inte kan röra sig så som han själv vill, har lite svårare att prata och är även efterbliven.
Min lillasyster Melina har diabetes och är även glutenallergiker.
Min storebror har en sjukdom i sina leder, vilket gör att han blir jättelätt kall om händerna och kan få jätteont i handlederna. Hans blodtillförsel är inte riktigt som den ska vara så att säga.

Jag själv har inga sådana sjukdomar, bara problem med knäna ibland.

Jag har en pojkvän som heter Andreas som är 18 år, men som snart fyller 19. Jag och älskling har snart varit tillsammans i 14 månader, vilket är mitt längsta förhållande. Vi har haft perioder där vi bråkar hela tiden, men nu bråkar vi typ inte alls. Visst, ibland blir väl vi båda lite arga, men jag iallafall biter ihop och försöker låta det rinna av mig, men om det inte funkar så tar jag tag i det direkt och pratar om det istället. Ett sätt som funkar jättebra, iallafall för oss.


Jag har skilda föräldrar. Dom skildes när jag var ungefär 2-3 år, så jag kommer inte ihåg alls tiden då dom var gifta. Pappa valde att flytta ifrån mamma, han hade träffat en annan, Märit.
Pappa flyttade ihop med Märit direkt, vad jag kan minnas. Mamma bodde kvar själv ett tag, tills hon träffade min plastpappa Alex.

Pappa och Märit gifte sig, och skaffade ett barn - Samuel. Märit hade dock två barn sedan tidigare, som heter Adam och Amanda. Med tanke på då att Märit hade en dotter som är några år äldre än jag och också heter Amanda, blev jag alltid kallad Lill-Amanda där.
Pappa och Märit flyttade runt ett tag, Sörskogen till exempel. Kommer också svagt ihåg två andra ställen, men vet inte vad dom heter. Efter Sörskogen iallafall så flyttade vi till en Villa i Flemingsberg. Den villan bygdes på pappas och Märits begäran, så huset blev jättefint. Kommer ihåg hur mycket tid pappa och Jocke spenderade där på den tomten innan huset bygdes, för innan hade det legat en liten sommarstuga där som dom rev.
Iallafall så bodde vi där i några år, innan pappa och Märit skildes. Vet inte riktigt orsaken, men jag har fått höra en sak, som gör att jag är väldigt glad att dom skildes...
Jag vet inte varför, men på något sätt så gillade jag aldrig Märit. Visst, hon var jättesnäll ibland och sånt, men jag vet inte om det var för att jag hade sån respekt för henne att jag var lite rädd för henne. Men så var det några år sedan jag träffade henne sist, så jag kanske hade ändrat uppfattning om henne nu om jag träffade henne. Vem vet?
Nu bor pappa i Segeltorp, i ett radhus. Han har en ny flickvän som heter Helena. Verkligen jättesnäll är hon.
Samuel bor för övrigt varannan vecka hos Märit och varannan hos pappa. Ja - han är min halvbror.

Min mamma träffade Alex på en kryssning ungefär 1 år eller ngt efter skilsmässan med pappa. Vi bodde i Vallentuna. Dock på olika ställen. Dom jag kommer ihåg är Rosengårdsvägen och Jarlavägen.
Jag gick i Ormstaskolan där fram till ettan, då vi flyttade till flen. Dock har jag kvar kontakten med många av vännerna från den skolan. Det finns en speciell vän som jag har haft sedan jag gick på Hagadagiset. Hon heter Matilda. Jag och hon kan låta bli att höra av oss på ett år typ, men när man väl ringer eller hör av sig, eller träffas så känns det som om man träffades igår igen. Vi har helt olika liv eftersom hon bor kvar i Vallentuna och jag i Flen, men vi är ändå väldigt lika. Man har aldrig tråkigt när man träffar henne, och vi kommer nog vara vänner livet ut.
Iallafall så har jag bott i Flen nu ända sen jag gick i ettan. Samma hus också. Dock har vi byggt jättemycket på huset vi köpte här, så det känns inte som samma hus vi en gång flyttade in i.
Mamma och Alex är fortfarande gifta, och har en dotter tillsammans - Melina.

Jag har också en egen häst som heter Karizma. Jag har haft henne i snart två år. Jag fick henne nämligen förra sommaren, som en födelsedagspresent. Hon är verkligen världens bästa, det är sjukt hur mycket jag älskar henne. Dock så har jag inte ridit henne på ett tag nu eftersom jag inte vågat. Hon har en spricka i knät, och veterinären sa till oss att rida henne en halvtimme 5 gånger i veckan, men sist jag red henne så började hon halta på tillbakavägen, så då väljer jag att avstå från ridningen på henne tills veterinären kommer tillbaka och bedömer hennes knä. Då ska jag ta tag i ridningen på allvar.

Vi har även en hund som heter Devil, han är en liten svart toypudel. Världens sötaste verkligen, och busigaste. Vi fick hem honom i oktober, och han har varit ett riktigt bra tillskott i familjen. Han vet direkt när man är ledsen så då kommer han bara och lägger sig och gosar, och när man är glad och sprallig så springer han runt och vill leka.

Det finns fyra personer till som betyder väldigt mycket för mig, eller ja, sex egentligen, men en av dom är min pojkvän, och honom har jag ju skrivit om i ett annat inlägg så :)

Dom två första är min farmor och farfar.
Dom har alltid funnits för oss, oss alla. Dom är verkligen omtänksamma och allt annat än själviska. När jag var liten till exempel så kunde jag och farmor gå in i en butik och så sa alltid farmor först ''du får bara 2 tröjor och ett par byxor'' , och när vi kom ut hade jag fått typ 5 tröjor och tre par byxor... Hehe :) Och ävennu när vi träffas kan dom bara komma fram och ge mig och jocke en hundring var att göra vad vi vill med. Dom finns verkligen för en, och ställer alltid upp. Dom är verkligen världens bästa!

Den tredje är min mormor som är en riktig bullmormor. Hon har alltid nybakta bullar i princip, och kommer man till henne bara sådär, tar hon fram fika och frågar om man vill ha något. Som en rast när jag,Emma och Amanda inte hade något att göra så gick vi till henne och då dukade hon liksom direkt fram kaffe och bullar :) Och som en annan gång när jag och Simone hade varit i stallet och skulle gå över och hämta nyckel, så frågade hon oss direkt om vi var hungriga och ville ha mat... Och om hon bjöd på god mat liksom =) Hon finns också alltid där för en, och jag vet att jag alltid är välkommen hos henne.

Den fjärde och femte personen - min morfar och hans fru Cindi!
Dom är såna personer så att om man har något problem så kan man direkt komma och prata med dom, dom dömer aldrig och ger jättebra råd och tips. Jag har jättemycket respekt för båda dom. Jag tror att Cindi har skällt på mig och jocke en gång i hela vårat liv, och morfar har bara skällt på mig två gånger i hela mitt liv. Dom har en så stor betydelse i mitt liv, ingen kan någonsin ersätta dom .Dom är godhjärtade personer båda två rakt igenom. Jag har alltid älskat att vara hos dom, och över huvud taget träffa dom. Jag har så många minnen med dom, som när jag skulle börja sexan och var hos dom hela sommarlovet i USA, i två månader. Och när dom flyttade till Eskilstuna, hur ofta jag var där och hur mycket jag verkligen älskade det. Nu har dom tyvärr flyttat tillbaka till USA, och jag har inte träffat Cindi sen i somras och inte morfar sen i december... Morfar kommer snart, i februari igen. Men Cindi vet jag inte när jag träffar igen.. Men i vilket fall som helst så är dom också världens bästa, och jag älskar dom och mormor, och farmor och farfar av hela mitt hjärta!


Nu blev det lite mycket, men ändå nödvändig info =) Skriv gärna en kommentar om ni orkar läsa igenom allt..